Från den 1 september har nya regler trätt i kraft som innebär skärpta kontroller för alla som använder Spelpaus vid sportspel. Målet med förändringen är att göra det svårare att kringgå avstängningen och att minska riskerna för problemspelande.
Vad är Spelpaus?
Spelpaus infördes redan 2019 som en del av den svenska spellagen. Systemet gör det möjligt för spelare att stänga av sig själva från allt licensierat spel i Sverige. Det gäller allt från nätcasinon till bettingsidor på fotboll och ishockey. Sedan starten har omkring 100 000 personer någon gång registrerat sig i Spelpaus. Antalet ligger just nu stabilt kring 97 000 aktiva avstängningar, enligt Spelinspektionens senaste rapport i augusti 2025.
Förut har systemet kritiserats för att det i praktiken ändå gick att fortsätta spela. Många kunde öppna konton på utländska sajter som inte har svensk licens, och på det sättet runda spärren. Det är just den problematiken de nya reglerna ska möta.
Vad förändras i praktiken?
Den största förändringen är att licensierade bolag nu måste genomföra fler identitetskontroller i realtid. Tidigare räckte det med personnummer som matchades mot Spelpaus-registret. Nu ska även legitimering via BankID ske vid varje inloggning och insättning. Om en spelare är avstängd blockeras försöket omedelbart.
En annan förändring är att spelbolagen måste rapportera försök till återkommande inloggningar från avstängda spelare. Denna statistik ska löpande skickas till Spelinspektionen. Redan under den första veckan med de nya reglerna rapporterades över 3 000 blockeringar, främst vid spel på fotboll inför landslagsuppehållet.
Sportspel särskilt i fokus
Myndigheten har valt att sätta extra fokus på sportspel. Orsaken är att just betting har en hög andel återfall bland personer som tidigare stängt av sig själva. Spelinspektionen konstaterade i en rapport 2024 att 42 procent av de som försökte kringgå Spelpaus gjorde det genom sportspel, medan motsvarande siffra för nätcasino var 36 procent.
Vad säger experterna?
Enligt branschanalytikerna på Casinotopplistan är åtgärderna ett logiskt steg. De har länge påpekat att den svenska modellen står och faller med hur väl Spelpaus fungerar i praktiken. I en intervju de publicerade i augusti framgår att spelare som försökt kringgå avstängningen ofta mött relativt låg tröskel – något som nu kan bli betydligt svårare. Casinotopplistan lyfter också fram att skärpningen kan leda till ökad trygghet för majoriteten av sportspelare som inte vill riskera att hamna i längre spelproblem.
Verkliga exempel
Under EM‑sommaren 2024 noterades flera uppmärksammade fall där avstängda spelare kunde öppna konton på europeiska sajter utan licens. Ett fall gällde en stockholmare som under juni månad satsade över 80 000 kronor på matcher i Tyskland via en oreglerad plattform. När han sedan begärde återbetalning hänvisade bolaget till felaktiga användaruppgifter. Ärendet hamnade hos Allmänna reklamationsnämnden, men spelaren fick aldrig tillbaka pengarna.
Just sådana situationer säger Spelinspektionen sig vilja förhindra med det nya regelverket. Om svenska aktörer blockerar alla aktiva försök blir det tydligare för spelaren när en avstängning faktiskt gäller.
Reaktioner i branschen
Bland de större spelbolagen med svensk licens finns olika reaktioner. ATG har välkomnat förändringen och menar att deras system redan låg nära de nya kraven. Unibet har å sin sida pekat på ökade kostnader, bland annat för att bygga ut sina BankID‑lösningar och för att snabbare kunna rapportera data till myndigheten.
Flera internationella aktörer som inte har svensk licens har valt att kommentera förändringen anonymt i branschmedier. De uppger att de redan sett en ökning av svenska kunder som söker alternativ efter den 1 september. Spelinspektionen anser dock att detta bara stärker behovet av informationskampanjer där man förklarar riskerna med att spela utanför licenssystemet.
Framtida följder
Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser, men de första veckorna pekar på att avstängningsverktyget fått större tyngd. Frågan blir nu om regeringen och Spelinspektionen kan utöka samarbetet över gränserna. Danmark har till exempel redan inlett diskussioner om att blockera betalningar till olicensierade sajter, medan Finland öppnar för ett eget licenssystem från 2026.