Du är här: Krönika

Välj krönika 05. Löpning är ett gift! 04. Från Pillows Motor till Fjollträsk... 03. Land of hope and dreams!! 02. Vad är nyckeln till framgång... 01. Vetlanda - Berlin -Halmstad... ~~~~~~~~~~~~~~~~~

Krönika Mars 2004.

Vad är nyckeln till framgång för svensk löpning?

Som föredetting både vad gäller fig samt löpning kan man delta i debatter ang löpningens framtid ur ett ”utanför-
perspektiv”. När folk befinner sig mitt i sin karriär har de ibland svårt att se nyanserat på sin och löpningens framtid. Det har blossat upp en debatt i detta ämne under den senaste tiden och ett stort antal inlägg har lagts in på allehanda gästböcker. Det finns många som tycker och tänker i denna fråga. Många verkar tro att bara man kan hitta ett land som får agera förebild så skall man plagiera dem för att nå framgång på löparbanan. Nu har Holland och Spanien dykt upp som två länder att efterlikna. Andra åker till Kenya för att finna sanningen bakom löparundret där. Dessa anser sig sedan sitta med svaren på hur man skall göra. Ingen börjar i rätt ända enligt min uppfattning.

Självfallet måste vi börja med att titta på urvalet inom vår sport. Idag finns det rätt många sporter som är mer intressanta att börja med än löpning för de verkliga "råtalangerna" Vi måste få dem med verkliga genetiska förutsättningar för att bli riktigt bra att välja löpning. För att lyckas med detta måste vi få in idrottstalangerna i friidrotten tidigt. Att sedan få dem att vilja springa är nästa steg eftersom de mer sexiga hoppgrenarna etc kan te sig mer lockande. Visst kan man ha tur att hitta en 27-årig talang som spelat fotboll i ett tidigare liv. Men vill man jobba strategiskt och långsiktigt tror jag man måste börja redan i ungdomsåren och få ungdomar att vilja pröva på friidrott. Genom att jobba med talangjakt redan i unga år får vi en stor bas att välja ifrån. Det gäller att få de som har potential att vilja springa. Idag är det inte särskilt hett bland ungdomar att välja den hårda och jobbiga löparsporten som belönas väldigt lite fram tills dess du när ända fram. Inom Golf tex tjänar du stora pengar bara genom att vara runt 60 plats i Europa. Tex kan nämnas att den som kom på 60:e plats förra året spelade in ca 3miljoner kronor. Inom löpningen krävs att du tillhör världstoppen för att kunna leva på det. I många andra länder är löpning dock en väg till rikedom. För många afrikaner med verklig talang är pengarna du tjänar på touren gigantiskt stora och gör att de kan leva gott. Av den anledningen förstår man att deras drivkraft är större än vår. I Sverige har vi det ganska bra och ingen lever fattigt relativt deras förhållanden. Deras drivkraft att nå rikedom är stor samtidigt som det finns fler talanger att välja på eftersom löpningen är en väg ur fattigdomen. De hade kanske valt andra mer lukrativa sporter ifall de hade haft möjlighet.

Vi måste således bedriva aktiv talangjakt för att få fram ett gäng med verklig potential. Därefter handlar det om att hårdträna i flera år. Under den tiden vet vi att flera kommer falla ifrån men det räcker med att vi får fram en eller ett par stjärnor i varje kull. För att kunna träna talangerna krävs duktiga och rutinerade tränare. Eftersom vi inte haft ngn världslöpare på 30-år borde vi inte heller ngn tränare med rätt erfarenhet. Skulle föreslå att vi tar hjälp utifrån av ngn som tränat talanger och lyckats få fram världslöpare. Med rätt talanger och med riktiga tränare med näsa för talanger så finns förutsättningarna att lyckas.

Idag jobbar våra tränare med ganska klent material dvs löpare som är duktiga men inte har potential att bli bäst. Självfallet finns det några få undantag men dessa är inte många. Skall man få idrottare som inte har optimala förutsättningar att bli världslöpare krävs att man tittar djupt i pillerburken. Vi skall inte glömma att inom uthållighetsidrotter som löpning finns det många säkra genvägar till framgång. Vi vet inte ifall andra länders kollektiva framgångar beror på att de har tränat bra ihop eller är en kombination av detta och att man hittat genvägar. Det är bara vi naiva svenskar som tror att detta inte förekommer. Vi är snabba på att hitta förklaringar till att Land x och y är verliga föredömen för oss och de har verkligen hittat en bra modell. Är det ngn som ställer sig frågan om deras framgångar enbart beror på deras träningspass och nyttiga kost?Det skall tilläggas att jag personligen tar avstånd från genvägar men tycker att man inte kan hylla andra länders framgångar utan att ifrågasätta att det kan finnas andra faktorer än deras intervaller tillsammans på träningsläger som är AVGÖRANDE för deras framgångar. Jag är dock fullt medveten om att en dussinlöpare utan talang inte kan genvägar sig till världstoppen. Däremot finns det många strax under som skulle kunna ta sista steget med hjälp av kända genvägar. Att man sedan vill riskera livet för sin idrott kan tyckas vara helt sjukt men ändå görs detta varje dag runt om i världen.

Så vi svenskar kanske har lika stora talanger som andra europeiska länder men vi väljer den rena vägen till framgång. Studera gärna hur mkt bättre tiderna på 5000m i världstoppen har blivit sedan epon kom i mitten av 90-talet. Eller beror denna förbättring på nya tränings-
metoder?

Det finns planer på att samla de bästa löparna i Sverige i Göteborg för att de skall bo och träna tillsammans och på så sätt skapa goda förutsättningar. Detta är en god idé på papperet och sådana initiativ skall beundras. Men bortsett från att det saknas flera miljoner i sponsorpengar till detta projekt(vem vill lägga dessa pengar på svensk löpning?) så saknas en annan viktig faktor. Nämligen löpare med verklig förutsättning att bli riktigt bra dvs råtalanger. Det måste vara talanger med vilja att satsa mot världseliten som man bygger ett sådant projekt på. Att plocka ihop gamlingar som är bäst i Sverige och som sannolikt ligger nära sin maxkapacitet och försöka få dessa till eliten är lönlöst. Det måste vara de unga som utgör grunden för en dylik satsning. Först när man har löpare av rätta virket kan man börja bygga. Idén och tanken är god men gallra hårt bland de möjliga kandidaterna och ta inte med ngn äldre som saknar den rätta talangen. Många säger att talang är 10% och träning 90% men nu pratar jag om talang för att nå ända fram. Se på Stefan Holm som tränat ensam med sin farsa i Kil och ändå blivit bäst i världen. Dvs det passar inte alla att grupperas ihop.

Idag är det även en trend att svensk löpning skall vara en familj där tränarna är papporna som styr sina adepter som sina barn. Vilken klubb man tillhör spelar ingen roll för nu springer man för varandra. Senast på SM sprang de värsta konkurrenterna och drog varandra mot tider för den ena löparen skulle klara VM-gränsen. SM skall självfallet vara en kamp för att vinna och ingen skall tvingas in i en taktik. I detta fallet var självfallet båda löparna med på detta men i förlängningen kan unga löpare som inte vågar säga ifrån får axla rollen som hare åt sin klubbstjärna. En löpare skall inte ges dåligt samvete för att han eller hon inte vill dra en konkurrent fram till en tid. Låt var och en bestämma sin taktik efter sina förutsättningar. Jag har sett och hört många tränare grymta över att vissa löpare aldrig drar under SM. Sedan vinner samme löpare loppet. Min fråga är varför skall de dra när de inte behöver. På internationella mästerskap är konkurrensen benhård och att ha en bra spurt är a och o för att nå någonstans.

Det är populärt att prata om vad som krävs för att nå ända fram. Den senaste löparen vi hade i världseliten på herrsidan var Anders Gärderud. Han var en supertalang som började träna hårt. Han tog in influenser ifrån Finland och lärde sig av dem. Sedan vann han OS-guld. Mycket är sig likt sedan dess även om resultatnivån har höjts en del. Det som dock skiljer sig är att det finns betydligt fler möjliga genvägar och att fler ertappas för att ha prövat. Så länge EPO:n och andra droger finns kan vi aldrig vara säkra på att det är drogerna eller annat som varit avgörande för framgången. Många kanske tycker att det låter cyniskt men detta är verkligheten. Jag minns för ett par år sedan när det slogs världsrekord på 3000m hinder och jag satt hemma hos en duktig svensk tränare boende i Söderköping och kollade på loppet. När rekordmannen gick i mål helt oberörd skrev vi båda rakt ut ”EPO”. Ingen kunde missa detta eller blunda för detta och självfallet åkte hinderlöparen dit sedan.

                                            
Detsamma gällde ju även den spanska skidåkaren som till synes oberörd knäckte Elofsson för lång tid.. Självfallet förekommer dopning på alla nivåer. Frågan är om det är möjligt att nå världstoppen oavsett din talang eller träning om du inte tar genvägar? Frågan är given. Fundera på de valmöjligheter en ung talang står inför när han erbjuds hjälpmedel om han samtidigt vet att ”tar jag detta ökar sannolikheten att jag springer fort och tjänar massa galapengar”. Att man sedan åker dit under ett mästerskap kan vara hänt eftersom pengarna redan sitter på kontot. Ett effektivt sätt att minska drogintaget kan vara att betala ut galaersättningarna efter säsongen för att se om adepten varit ren under nämnda år. Är det ngt man är rädd för är det givetvis att missa sin försörjning. De som vill droga sig för att nå ära i sitt land tänker ju tvärtom. De tävlar lite för att kunna droga sig under hela säsongen för att garanterat vara rena när det är dags. Med hjälp av duktiga läkare kollar man detta löpande så att inga överraskningar skall uppstå. Landet får guld och den aktive belönas med ett palats och lite annat.

Min uppfattning om världslöpningen kan te sig cynisk men jag känner ingen större glädje av att se galor längre eftersom jag alltid ställer mig frågan om de aktiva är rena. Tidigare har jag försvarat alla löpare med näbbar o klor men även jag har resignerat i denna fråga. Jag hyllar istället hjältar som Johnny Jönsson som springer för att det är kul. De springer i ur och skur för sitt nöjes skulle och lyckas bra med detta. Det är betydligt sundare och mer hälsosamt än att försöka bli en världslöpare. Så tänk på det ni som tycker och tänker och tror er veta svaret på hur man blir en världslöpare. Är det värt priset och vet ni verkligen vad som krävs?

       Micke Larsson